Hej
Idag är jag irri för mitt spotify vill inte fungera, det fuckar totalt och säger att mitt lösenord är fel. No way maddafakka. Det är totally rätt faktiskt men spotify suger. Ibland.
Är fortfarande i Forshaga och chillar, kanske åker hem på måndag men det beror lite på hur helgen ter sig. Det är ganska skönt att vara här. Isolerad och, tro det elelr ej, ganska anonym just eftersom jag är här så sällan. Sen pratar säkert hela stan om en ändå men vem fan bryr sig.
Åh jag är så sjukt hungrig, jag vill bara äta fast det känns så jävla jobbigt att tugga. Men åh. Nu ska jag göra något annat.
Herå

Något jag hatar när det gäller kläder och storlekar är när det är en kombination av storlekar, alltså 34/36 eller 38/40, varför hatar jag detta då? Jo jag har ungefär 36/38 men problemet med det är att den storleken ytterst sällan finns. Detta betyder att alla kläder som jag köper i sådana storlekar är förstora. Ännu en sak som suger är att jag har väldigt konstiga mått, jag har liksom ganska smal midja och sedan stor byst. Det resulterar i att i stort sett alla tröjor sitter helt fucked up.
Ja ok det var dagens i-landsproblem, nu när jag har klagat över detta kan jag ta upp en sak jag har funderat över, ska jag ha lång eller kort lugg? För tillfället har jag ganska lång lugg, något som jag inte alls är van vid eftersom jag, trots att jag flera gånger försökt spara ut, tenderar att alltid klippa av luggen så snart den blir någorlunda lång. Men nu vet jag alltså inte vad jag ska göra. Så ni ytterst få människor som läser den här bloggen, hur ska jag göra?
Näe nu ska jag fortsätta se film, Harry Potter. Puss (känner mig för övrigt som Natacha Peyre när jag hela tiden skriver puss, ska väl lägga till gullungar etc för att gå all in så att säga)
God natt!

Idag gör det ont i hjärtat. fanfanfanfanfan

Nu är jag hemma från stockholm det har varit väldigt trevligt och sjukt najs att vara ifrån karlstad. I veckan ska jag nog åka hem till mor och far och forshaga och äta gratis mat. Det ska bli najs faktiskt, chilla lite och isolera sig. Det behövs ibland. Faktiskt. Men först måste jag städa lägenheten för det ser ut som skrot här. Galet att det kan bli så stökigt av bara en person men ack vad gör man.
Imorgon ska jag till Gunilla. Jag bävar lite för jag tycker inte om att prata känslor och skit. usch. haha. Men det behövs nog, ja det gör det.
Nu lyssnar jag på mamas and the papas, det är najs och chill. Jag gillar det.
Asch nu ska jag göra något annat. Puss

Hello people!
Jag kom aldrig iväg till min bror igår, han svarade aldrig på mitt sms så det sket sig. Fruktansvärt sorgligt faktiskt:/
Så idag ska jag till farbror doktorn, sen ska jag göra ytterligare ett försök att hälsa på min storebror och imorgon ska jag ut på äventyr. om jag inte åker idag. Det Är en tanke. HMMM! Oavsett så kommer det förmodligen bli samma radiotystnad här igen som det är typ jämt. Men jag finns nog på facebook och bildis om ni får abstinens, PUZ

Oh idag är en festlig dag, det här blir nämligen mitt 200:ade inlägg här. Det är inte illa va! Grattis till mig, jag har lyckats ha så pass mycket annat för mig att jag bara skrivit 200 inlägg på 2 år. Det tycker jag är fint!
Idag är det sjukt varmt. Verkligen asjobbigt varmt. men man får inte klaga. Nej det är fint när det är så här varmt. Faktiskt.
För tillfället lyssnar jag mest på snow patrol hela tiden. Ja verkligen hela tiden. Mend et är så svårt att låta bli: < Ni borde också lyssna på snow patrol hela tiden.
Men nog om detta nu ska jag rycka upp mig och försöka pallra mig hem till storebror.
PussHej

Hejsan hoppsan!
Jag sitter för tillfället i min säng i min übervarma lägenhet, ganska nyligen hemkommen från Henrikken. Vi söp, gick på snap och typ smälte i värmen. Det var trevligt, mysigt.

På bussen hem tjyvlyssnade jag på 3 ungdomars diskussion om "den perfekta flickvännen". Jag minns inte riktigt hela diskussion, det enda jag minns är att de kom fram till att någon sådan inte finns. Detta tycker jag är lite intressant för jag tror att den perfekta partnern finns, kanske inte när det gäller utseende eller personlighet men helheten tror jag finns. Jag menar personen man är kär i bör ju ändå vara den perfekta partnern, kanske inte för alltid men i alla fall för tillfället. Om man inte vill vara med någon annan så måste ju personen ses som ganska perfekt. Eller?
Gud vilken romantisk åsikt, det här är verkligen inte likt mig. Konstigt!
Nu ska jag sova. Puss alla

Idag saknar jag att vakna med dina läppar mot min nacke. Med din hand som håller hårt i min hand, att ha sovit så hela natten, eller vad man ska kalla det för vi sov alltid mer på morgonen och dagen istället för på natten. Jag kan aldrig förstå hur vi kunde ligga så hela natten, jag fick aldrig ont av att ligga i samma ställning när jag sov med dig. Du var lite som mitt liniment, din kropp lagade min.
Missförstå inte, det här är ingen kärleksförklaring till dig. Det är snarare en kärleksförklaring till vår sked. För den var fin. Det var den. Jag fick aldrig rysningar när du smekte min hals med dina fingrar. Dina konstiga, förvånansvärt stora fingrar, jag brukade ligga och dra fingrarna längs med dem för det kändes så roligt när de krökte sig på det där stället, minns du det? Jag gör det. Och jag saknar det, så sjukt mycket. Minns du den gången vi vaknade och hade legat och kramat varandra hela natten? Våra ben var så tätt, tätt slingrade kring varandra. Jag har aldrig legat så med någon för det är ju faktiskt inte särskilt bekvämt. Jag tror att vi gjorde det för att ta vara på stunden vi hade för vi båda visste att imorgon skulle jag gå hem och du skulle ta din morgoncigg och sen skulle allt vara som vanligt igen. Bland alla andra var vi bara vänner, om ens det, kanske bara bekanta. Men om nätterna när vi var fulla visste vi precis vad den andra ville ha, då var vi så nära som man kan vara.
Det saknar jag. Jag antar att jag, ytterst motvilligt, måste erkänna att jag saknar dig. Att du alltid kommer vara speciell för mig och att jag förmodligen aldrig kommer kunna säga nej till dig.
Men det här är ingen kärleksförklaring. Det är det inte.

Det kliar i mitt öga. Så där jobbigt kliigt. Som aldrig slutar, ja ni vet. Man kan inte klia nog mycket för nog mycket vore att pilla ut ögat och klia på insidan av det. Ungefär. Det går ju inte. Eller kanske men ont lär det ju göra.
Just nu är jag så sjukt trött på känslor, andras känslor till mig. Kan inte alla bara sluta, lämna mig ifred. Jag funderar starkt på att isolera mig själv på en väldigt, väldigt öde ö. Ja det är nog en bra idé. Så ska jag göra. Puss

Idag kollar jag på klipp från Ally Mcbeal. Förut såg jag när Billy dog, omg vad jag hatar det avsnittet. Jag blir alldeles nojig och typ orolig att jag ska förlora alla som betyder något, det är sjukt jobbigt. Vill helst inte se det men samtidigt så kan jag inte låta bli att se på det för det är speciellt. Typ. Jag är konstig. Jag borde sova för jag är dödstrött men klockan är ju inte ens 10Näe åh usch nu ska jag ägna mig åt Gendered spaces. Yes indeed.
puzhej

OMG vad jag är dålig på att uppdater men jag har inget internet och det händer inte särskilt mycket i mitt liv. Om mindre än en månadflyttar jag till min nya lägenhet det kommer li så jävla fab!
Nu sitter jag i skolan och jobbar på b-uppsatsen, hur det gå kan man ju diskutera men det går väl lite framåt antar jag.
Ah jag uppdaterar mer en annan dag för nu ska jag fortsätta svära över libris. Pusshej

God morgon eller vad man ska säga. Idag är en dryg dag. Jag borde tvätta men jag orkar inte gå tvärs över gården för att boka tid. Jag borde städa men jag orkar inte diska och om jag inte diskar kommer jag inte kunna göra någonting. Jag borde plugga men jag orkar inte tänka. Inte på sånt i alla fall. Jag saknar min bok, världens finaste bok. Jag behöver dig mer än vad älskar dig och jag älskar dig så himla mycket heter den. Så sjukt fin. Den handlar om den första kärleken och om att räkna prickar på varandras kroppar. Jag brukar inte vara sentimental eller emotionell av mig men den här boken får mitt hjärta att smälta. Jag har dock lånat ut den till maja som iofs bor på våningen ovanför mig men jag orkar inte ta tag i att hämta den.
Egentligen vad jag allra helst vill är förmodligen omöjligt att få för det är redan för sent och jag har själv satt mig i den positionen. Nej nu vill jag att hanna ska komma hem jag behöver hennes synism och sarkasm nu genast.
Nu ska jag göra annat. Babaii

Idag dog franco. Jag var beredd på det, han har mått krasst de senaste dagarna. Men jag är aldrig riktigt beredd på döden, eftersom jag inte vill att den ska ske blir jag alltid lika förvånad när den väl inträffar. Det känns som om jag har förlorat en stor del av mitt liv, råttorna har varit min familj det senaste halvåret och vi har haft många långa diskussioner om kläder, mat och även svårare saker. Det låter säkert stört men så är det.
Ska till tandläkaren imorgon, jag känner mig inte riktigt upplagd för det så jag funderar på att avboka. Jag undrar om det kostar pengar när det är så sent. Bör undersökas. Nu ska jag gå och gråta lite mer. Hej då.

Det finns nog inget värre än att inse att någon man tycker om har gått förlorad, när det inte finns något kvar av personen i fråga och det som istället finns där är något som man, hur mycket man än försöker, inte kan älska, tycka om eller ens acceptera. Det hela resulterar i att man kämpar för att få personen att inse hur mycket bättre den är som den personen som just JAG gillar. Man kan inte för sitt liv förstå hur den personen kan föredra sig själv som den där nya, fruktansvärda ja nästintill äckliga människan som står där framför en. Jag har insett nu att det nog är bäst att acceptera det och lämna det. Gå vidare. Lämna den åt sitt öde för det blir inte bättre. Hur mycket man än sliter och drar och tjatar om hur dålig den är nu. Istället blir det värre. Vi beter oss som små barn och usch vad medvetna vi är om det. Men jag slutar nu. Jag lämnar dig här för det är inte meningen att vi ska gå brevid varandra, det går bara inte. Jag lämnar dig som den nya, äckliga människan du har blivit och det är nästan som om jag skrattar åt dig för du kommer få vara så där för utan mig kan du inte förbättras. För jag kan inte för mitt liv förstå att du kanske inte vill ändra på dig, och om du skulle vilja det så vill jag inte acceptera att du skulle kunna göra det utan mig.
Så förlåt att jag lämnar dig sådär, som det skal du är men jag orkar inte mer. Jag tycker inte om dig och jag tycker inte om mig själv när jag är med dig. Hej då.

Ibland när jag mår som sämst brukar jag sitta i soffan och stirra rakt fram. I timmar. Det längsta jag suttit så är typ 3-4 timmar. Det är tydligen inte bra tyckte min läkare så hon har remissat mig till en kurator som bara jobbar med patienter med epilepsi. Jag hoppas att hon/han är bättre än den jag gått till förut, hon suger. Jag tror att jag behöver något sådant här. Det är ju inte direkt någon nyhet för mig att jag inte mår bra men när någon som man träffat i 3 minuter typ frågar om det är så, då får man lite perspektiv på det hela. Jag har tyckt att jag är ganska bra på att dölja det. Att jag fejkar bra. Det är och gör jag tydligen inte. Det är lite jobbigt. Men jag antar att det blir bra. Jag hoppas att det blir bra. Det måste det. Faktiskt.
Påminnelse till mig själv:
1. Gör medicindos-ökningsschema
2. Be mor och far hämta ut medicin.
3. Kom upp i morgon. Nu kom mister R så nu ska jag göra annat. Puz alla

Idag ser jag genom fingrarna på min egen idioti och bestämmer mig, nästan, för att sluta med mitt epileptika för det kostar bara pengar och är allmänt drygt. Näe jag skiter i det här nu. jag är trött på att inte kunna få fucking körtelfeber utan att bli prickig i ansiktet. Nu jävlar, nu räcker det!
Ska försöka börja packa ner böcker nu hade jag tänkt, känns så jobbigt bara att bestämma vilka jag behöver ha framme. Men vid närmare eftertanke behöver jag nog inga. Näe jag börjar nog med skivorna. ja det gör jag. Nu ska jag hämta kartonger. puss hej.

Jag har aldrig varit den som varit trevlig mot folk jag inte känner eller har någon anledning att vara trevlig mot. Jag är tvärtom väldigt dryg, i stort sett hela tiden faktiskt. Jag tycker att jag har rätt att vara det. Alla säger att livet blir vad man gör det till, det är inte sant, inte alls på något sätt. Därför tänker jag inte försöka eller låtsas vara glad, det är inte bra, alls, orka inte uttrycka.
Dagens sex and the city-repris var som att se ett klipp ur mitt eget liv. Ungefär. Tragiskt nog.
Nu ska jag dö i soffan ett tag. Hej då.

Jag har kommi på en sak som jag tycker om, eller tycker om är fel ord för det är ganska obehagligt men ändå väldigt fint. I alla fall, en sak jag tycker om är när man hålla hand med någon och knyter fingrarna med varandra och håller så hårt att man känner den andres puls, så där hårt att det nästan gör ont och man är tvungen att släppa för om man inte gör det känns det som om handen kommer explodera. Så man släpper. Det tycker jag är fint. Inte släppandet, det är jobbigt för jag tror alltid att jag inte kommer hålla den igen, att personens hand aldrig mer kommer nästan spränga min om man släpper taget.
Men oftast är det ju inte så, för en person som man har handförhållandet med, den är speciell, man behöver inte vara kär i personen det räcker med att den betyder mer än ens egen hand. Sådana människor hittar man inte alltför ofta.
Nu måste jag klä på mig. Hej då

Goddagens, jag är fedt med lat, orkar sååå inte skriva.
Just nu sitter jag och peppar mig själv för att festa idag, Mysan har kommit hem från Afrika och det är ju helt klart värt att fira. Ehehe!
Ah igår var jag på diverse olika förfester och fester, det var trevligt, konstig kväll men aa trevligt.

Det här är verkligen inte bra, vad har hänt med min evülness!? Jag är kall och hård och cool ju.
Fan jag om jag förnekar det tillräckligt hårt så försvinner det säkert. Då blir jag evül igen! Yes det låter bra!
Nu ska jag laga mat, puzhej

Long time no see kära blogg. Jag har inte orkat skriva på sista tiden, dels för att jag inte haft något att skriva, dels för att jag bara är L A T. Ja det har inte hänt någonting alls på sista tiden. Eller ja, jag och Andreas ska flytta isär, vi ska till stub på måndag är det tänkt tror jag. Det känns bra. Mycket bra. Äntligen kommer man slippa det där "Jaha... så ni bor fortfarande ihop...?", jag tror dessutom att jag dåkommer sluta vara "andreas flickvän", Andreas som i stort sett stuckit ifrån Karlstad behöver inte stå ut som "Josefins pojkvän" eftersom de han umgåsmed inte känner honom som det. Jag däremot är kvar i Karlstad och de flesta jag umgås med lärde känna mig som Andreas's flickvän och ser mig fortfarande som det. Jag tror attdet är lite därför jag revolterar genom att ragga random skabb på ankan. Jag är liksom trött på att vara någons ägodel. Så i alla fall, folk snart är jag inte hans ägodel längre, snart kan mina manliga vänner typ röra vid mig utan att ha någon illusion om att andreas ska komma farande med svärdet och döda dem! Känns skönt.
För övrigt har jag lyckats förstöra allas förhållande till Baram som svarttaxi-chaufför. Ända sedan den ödesdigra kvällen då vi var hemma hos honom har han freakat lite. Igår höjde han ribban för sin galenskap ytterligare ett snäpp då han ringde Jonas helt random. Jag tror inte att han gjort detta tidigare (varför skulle han!?) och stackars lilla oskyldiga jonas blev rädd för stora stygga Baram. Vi har ju redan konstaterat att mustaschen gör alla lite wild and crazy (jag syftar då på Jonas's moppemusche som jag hittills har fört ett heligt krig mot).
Så Baram, förlåt för att jag förstört din karriär som svarttaxi-chaufför´, men du får faktiskt skylla dig själv!
Så nu ska jag ta tag i mitt liv och duscha är det tänkt. Pusshej

God afton!
Idag mår jag bättre, ingen feber, hostan är dock kvar. Det gör inte så mycket, jag har bestämt att jag är frisk nu. Fuck sjukdom!
Äntligen lever min dator igen, den mår ganska bra. wie.
Nu ska jag njuta av gamla bilder som återfunnits och återvunnits. puss

Hejsan
Jag har inte skrivitpå ett tag, har inte känt mig motiverad faktiskt.
Det har inte direkt hänt så mycket, Tyskland var bra, blev inte så mycket supa på båten dock, det tog jag igen när jag kom. Då styrde jag 3-dagarsfylla. På lördagen sov jag hos Jonas, kände redan innan vi lagt oss att jag började få feber, så inte party. På natten mot måndag fick jag frossa och 40 grader feber. Har varit med om mer party saker men det går åt rätt håll nu tror jag.
Nu är jag hemma i Forshaga där det finns gratis mat och sådan lyx som frukost och massa fint.
Asch nu ska jag sova, puzhej

Yeay imorgon åker jag till Tyskland. Det blir jag, Hanna och billig alkohol(y)
Så plzplzplz messa inte mig måndag-onsdag, det blir så jävla dyrt och jobbigt liksom. Kommer ändå inte svara.
Åh jag borde packa. Hatar att packa. Vet aldrig vad jag ska ta med mig också känns det alltid som om jag packar fel grejer så står jag där och ba "varför packade jag inte DET!?". Aja det är ju bara tyskar och fulla kryssningsresenärer. Vem bryr sig egentligen!?
Ah fan nu ska jag ta tag i det här.
Ha det fint tills på onsdag då vi kanske hörs igen om jag inte trillar över bord! Babaii

Dagens i-landsproblem: Jag vet inte vad tusan jag ska ha på mig. Står mellan blommig klänning eller body+kjol. Typ samma stil på dem men klänningen är lite mer alldaglig.
Åh orka.
Borde äta något. babaaii

Inte du också Franco. Inte nu plz.
Klarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan dig