Idag åkte Mr R hem. Det har varit fint att ha honom här, han lyssnar, är lugn och ser. Det är helt otroligt att han ser, det händer ytterst sällan. Han har stått ut med mitt gnäll och mitt intresse för att ligga i sängen och se på omänskligt bra filmer. Han stod till och med ut med mammas lycka över att han var på besök igen. Han stod ut med att se på training day med pappa tommy.
Appropå pappa tommy, han har blivit så smal. Sjukt smal. Jag blir ledsen när jag ser honom, han har alltid varit liten men nu är han inte bara liten, han är sjuk. Jag vet inte om det är jag som tror att han ser sjuk ut eller om han verkligen gör det. Jag blir ledsen iaf. Ledsen men glad för jag hade rickard som stöd och amanda har kommit hem. åh Amanda<3 Ska maratonprata sen, längtar. Det känns som om man har så mycket att säga men ändå ingenting men det faktum att man inte har något att säga gör inget för det känns fruktansvärt, oerhört sjukt värt ändå<333333333
Nu ska jag spy upp all fet mat jag tryckte i mig. babaii