Hej igen,
jag är så kass människa, som jag tidigare nämnt har jag epilepsi och har haft det sedan jag var 14 år gammal. Jag har väl aldrig direkt haft några problem med det, jag har iaf inte erkänt det. Jag minns inte hur livet var innan jag fick det, det var nog ingen större skillnad tror jag. Något som jag däremot finner lite jobbigt är medicinen. Det är nämligen som så att jag ska ta tabletter 2 gånger per dag, 200 mg på morgonen och 100 mg på kvällen. Som ni nog märkt är jag dessutom ganska förtjust i det här med att festa och detta har då lett till ett dilemma, jag får inte blanda min medicin med alkohol men jag inbillar mig själv att om jag tagit den några timmar innan jag styr så gör det inget (något som självklart är ren bullshit eftersom de aktiva ämnena i medicinen finns kvar i min kropp och ska så göra eftersom det är det som hindrar anfallen), men i alla fall dilemmat blir alltså, ska jag ta medicinen på kvällen överhuvudtaget eller ska jag inte göra det?
Jag har tyvärr satsat på det senare alternativet, alltså avmedicinerat mig själv, inte så mycket med flit det har bara blivit så. Jag har glömt den och jag har styrt och allt det där.
Alltså har jag minskat min medicindos med en tredjedel, det är dessutom viktigt för en epileptiker att ha en jämn medicinnivå i kroppen hela tiden men jag är usel på att ta min vid bestämd tid vilket leder till att jag är helt ojämn. Uselt. Jag är en dålig patient. Nu när jag även har mina tabletter för att jag ska kunna äta och sova blir det ännu värre att komma ihåg allt.
Summan av kardemumman är helt enkelt att jag egentligen borde ha någon som ser till att jag tar min medicin. Är det någon som är pepp på jobbet? Eftersom andreas aldrig är hemma kan jag erbjuda husrum, du får nog vara med och betala mat men det är inte så illa. Det är helt enkelt dags att jag sväljer min stolthet och accepterar att jag faktiskt inte klarar allt själv.
Gud vilket långt inlägg det blev, shit asså. Asch nu måste jag lägga mig ett tag, magen gör sjukt ont idag. Har inte haft så ont de senaste dagarna men nu, ajajajajaj.
Herå
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar