Hej
Idag är jag irri för mitt spotify vill inte fungera, det fuckar totalt och säger att mitt lösenord är fel. No way maddafakka. Det är totally rätt faktiskt men spotify suger. Ibland.
Är fortfarande i Forshaga och chillar, kanske åker hem på måndag men det beror lite på hur helgen ter sig. Det är ganska skönt att vara här. Isolerad och, tro det elelr ej, ganska anonym just eftersom jag är här så sällan. Sen pratar säkert hela stan om en ändå men vem fan bryr sig.
Åh jag är så sjukt hungrig, jag vill bara äta fast det känns så jävla jobbigt att tugga. Men åh. Nu ska jag göra något annat.
Herå

Något jag hatar när det gäller kläder och storlekar är när det är en kombination av storlekar, alltså 34/36 eller 38/40, varför hatar jag detta då? Jo jag har ungefär 36/38 men problemet med det är att den storleken ytterst sällan finns. Detta betyder att alla kläder som jag köper i sådana storlekar är förstora. Ännu en sak som suger är att jag har väldigt konstiga mått, jag har liksom ganska smal midja och sedan stor byst. Det resulterar i att i stort sett alla tröjor sitter helt fucked up.
Ja ok det var dagens i-landsproblem, nu när jag har klagat över detta kan jag ta upp en sak jag har funderat över, ska jag ha lång eller kort lugg? För tillfället har jag ganska lång lugg, något som jag inte alls är van vid eftersom jag, trots att jag flera gånger försökt spara ut, tenderar att alltid klippa av luggen så snart den blir någorlunda lång. Men nu vet jag alltså inte vad jag ska göra. Så ni ytterst få människor som läser den här bloggen, hur ska jag göra?
Näe nu ska jag fortsätta se film, Harry Potter. Puss (känner mig för övrigt som Natacha Peyre när jag hela tiden skriver puss, ska väl lägga till gullungar etc för att gå all in så att säga)
God natt!

Idag gör det ont i hjärtat. fanfanfanfanfan

Nu är jag hemma från stockholm det har varit väldigt trevligt och sjukt najs att vara ifrån karlstad. I veckan ska jag nog åka hem till mor och far och forshaga och äta gratis mat. Det ska bli najs faktiskt, chilla lite och isolera sig. Det behövs ibland. Faktiskt. Men först måste jag städa lägenheten för det ser ut som skrot här. Galet att det kan bli så stökigt av bara en person men ack vad gör man.
Imorgon ska jag till Gunilla. Jag bävar lite för jag tycker inte om att prata känslor och skit. usch. haha. Men det behövs nog, ja det gör det.
Nu lyssnar jag på mamas and the papas, det är najs och chill. Jag gillar det.
Asch nu ska jag göra något annat. Puss

Hello people!
Jag kom aldrig iväg till min bror igår, han svarade aldrig på mitt sms så det sket sig. Fruktansvärt sorgligt faktiskt:/
Så idag ska jag till farbror doktorn, sen ska jag göra ytterligare ett försök att hälsa på min storebror och imorgon ska jag ut på äventyr. om jag inte åker idag. Det Är en tanke. HMMM! Oavsett så kommer det förmodligen bli samma radiotystnad här igen som det är typ jämt. Men jag finns nog på facebook och bildis om ni får abstinens, PUZ

Oh idag är en festlig dag, det här blir nämligen mitt 200:ade inlägg här. Det är inte illa va! Grattis till mig, jag har lyckats ha så pass mycket annat för mig att jag bara skrivit 200 inlägg på 2 år. Det tycker jag är fint!
Idag är det sjukt varmt. Verkligen asjobbigt varmt. men man får inte klaga. Nej det är fint när det är så här varmt. Faktiskt.
För tillfället lyssnar jag mest på snow patrol hela tiden. Ja verkligen hela tiden. Mend et är så svårt att låta bli: < Ni borde också lyssna på snow patrol hela tiden.
Men nog om detta nu ska jag rycka upp mig och försöka pallra mig hem till storebror.
PussHej

Hejsan hoppsan!
Jag sitter för tillfället i min säng i min übervarma lägenhet, ganska nyligen hemkommen från Henrikken. Vi söp, gick på snap och typ smälte i värmen. Det var trevligt, mysigt.

På bussen hem tjyvlyssnade jag på 3 ungdomars diskussion om "den perfekta flickvännen". Jag minns inte riktigt hela diskussion, det enda jag minns är att de kom fram till att någon sådan inte finns. Detta tycker jag är lite intressant för jag tror att den perfekta partnern finns, kanske inte när det gäller utseende eller personlighet men helheten tror jag finns. Jag menar personen man är kär i bör ju ändå vara den perfekta partnern, kanske inte för alltid men i alla fall för tillfället. Om man inte vill vara med någon annan så måste ju personen ses som ganska perfekt. Eller?
Gud vilken romantisk åsikt, det här är verkligen inte likt mig. Konstigt!
Nu ska jag sova. Puss alla

Idag saknar jag att vakna med dina läppar mot min nacke. Med din hand som håller hårt i min hand, att ha sovit så hela natten, eller vad man ska kalla det för vi sov alltid mer på morgonen och dagen istället för på natten. Jag kan aldrig förstå hur vi kunde ligga så hela natten, jag fick aldrig ont av att ligga i samma ställning när jag sov med dig. Du var lite som mitt liniment, din kropp lagade min.
Missförstå inte, det här är ingen kärleksförklaring till dig. Det är snarare en kärleksförklaring till vår sked. För den var fin. Det var den. Jag fick aldrig rysningar när du smekte min hals med dina fingrar. Dina konstiga, förvånansvärt stora fingrar, jag brukade ligga och dra fingrarna längs med dem för det kändes så roligt när de krökte sig på det där stället, minns du det? Jag gör det. Och jag saknar det, så sjukt mycket. Minns du den gången vi vaknade och hade legat och kramat varandra hela natten? Våra ben var så tätt, tätt slingrade kring varandra. Jag har aldrig legat så med någon för det är ju faktiskt inte särskilt bekvämt. Jag tror att vi gjorde det för att ta vara på stunden vi hade för vi båda visste att imorgon skulle jag gå hem och du skulle ta din morgoncigg och sen skulle allt vara som vanligt igen. Bland alla andra var vi bara vänner, om ens det, kanske bara bekanta. Men om nätterna när vi var fulla visste vi precis vad den andra ville ha, då var vi så nära som man kan vara.
Det saknar jag. Jag antar att jag, ytterst motvilligt, måste erkänna att jag saknar dig. Att du alltid kommer vara speciell för mig och att jag förmodligen aldrig kommer kunna säga nej till dig.
Men det här är ingen kärleksförklaring. Det är det inte.

Det kliar i mitt öga. Så där jobbigt kliigt. Som aldrig slutar, ja ni vet. Man kan inte klia nog mycket för nog mycket vore att pilla ut ögat och klia på insidan av det. Ungefär. Det går ju inte. Eller kanske men ont lär det ju göra.
Just nu är jag så sjukt trött på känslor, andras känslor till mig. Kan inte alla bara sluta, lämna mig ifred. Jag funderar starkt på att isolera mig själv på en väldigt, väldigt öde ö. Ja det är nog en bra idé. Så ska jag göra. Puss

Idag kollar jag på klipp från Ally Mcbeal. Förut såg jag när Billy dog, omg vad jag hatar det avsnittet. Jag blir alldeles nojig och typ orolig att jag ska förlora alla som betyder något, det är sjukt jobbigt. Vill helst inte se det men samtidigt så kan jag inte låta bli att se på det för det är speciellt. Typ. Jag är konstig. Jag borde sova för jag är dödstrött men klockan är ju inte ens 10Näe åh usch nu ska jag ägna mig åt Gendered spaces. Yes indeed.
puzhej

OMG vad jag är dålig på att uppdater men jag har inget internet och det händer inte särskilt mycket i mitt liv. Om mindre än en månadflyttar jag till min nya lägenhet det kommer li så jävla fab!
Nu sitter jag i skolan och jobbar på b-uppsatsen, hur det gå kan man ju diskutera men det går väl lite framåt antar jag.
Ah jag uppdaterar mer en annan dag för nu ska jag fortsätta svära över libris. Pusshej

God morgon eller vad man ska säga. Idag är en dryg dag. Jag borde tvätta men jag orkar inte gå tvärs över gården för att boka tid. Jag borde städa men jag orkar inte diska och om jag inte diskar kommer jag inte kunna göra någonting. Jag borde plugga men jag orkar inte tänka. Inte på sånt i alla fall. Jag saknar min bok, världens finaste bok. Jag behöver dig mer än vad älskar dig och jag älskar dig så himla mycket heter den. Så sjukt fin. Den handlar om den första kärleken och om att räkna prickar på varandras kroppar. Jag brukar inte vara sentimental eller emotionell av mig men den här boken får mitt hjärta att smälta. Jag har dock lånat ut den till maja som iofs bor på våningen ovanför mig men jag orkar inte ta tag i att hämta den.
Egentligen vad jag allra helst vill är förmodligen omöjligt att få för det är redan för sent och jag har själv satt mig i den positionen. Nej nu vill jag att hanna ska komma hem jag behöver hennes synism och sarkasm nu genast.
Nu ska jag göra annat. Babaii

Idag dog franco. Jag var beredd på det, han har mått krasst de senaste dagarna. Men jag är aldrig riktigt beredd på döden, eftersom jag inte vill att den ska ske blir jag alltid lika förvånad när den väl inträffar. Det känns som om jag har förlorat en stor del av mitt liv, råttorna har varit min familj det senaste halvåret och vi har haft många långa diskussioner om kläder, mat och även svårare saker. Det låter säkert stört men så är det.
Ska till tandläkaren imorgon, jag känner mig inte riktigt upplagd för det så jag funderar på att avboka. Jag undrar om det kostar pengar när det är så sent. Bör undersökas. Nu ska jag gå och gråta lite mer. Hej då.

Det finns nog inget värre än att inse att någon man tycker om har gått förlorad, när det inte finns något kvar av personen i fråga och det som istället finns där är något som man, hur mycket man än försöker, inte kan älska, tycka om eller ens acceptera. Det hela resulterar i att man kämpar för att få personen att inse hur mycket bättre den är som den personen som just JAG gillar. Man kan inte för sitt liv förstå hur den personen kan föredra sig själv som den där nya, fruktansvärda ja nästintill äckliga människan som står där framför en. Jag har insett nu att det nog är bäst att acceptera det och lämna det. Gå vidare. Lämna den åt sitt öde för det blir inte bättre. Hur mycket man än sliter och drar och tjatar om hur dålig den är nu. Istället blir det värre. Vi beter oss som små barn och usch vad medvetna vi är om det. Men jag slutar nu. Jag lämnar dig här för det är inte meningen att vi ska gå brevid varandra, det går bara inte. Jag lämnar dig som den nya, äckliga människan du har blivit och det är nästan som om jag skrattar åt dig för du kommer få vara så där för utan mig kan du inte förbättras. För jag kan inte för mitt liv förstå att du kanske inte vill ändra på dig, och om du skulle vilja det så vill jag inte acceptera att du skulle kunna göra det utan mig.
Så förlåt att jag lämnar dig sådär, som det skal du är men jag orkar inte mer. Jag tycker inte om dig och jag tycker inte om mig själv när jag är med dig. Hej då.

Ibland när jag mår som sämst brukar jag sitta i soffan och stirra rakt fram. I timmar. Det längsta jag suttit så är typ 3-4 timmar. Det är tydligen inte bra tyckte min läkare så hon har remissat mig till en kurator som bara jobbar med patienter med epilepsi. Jag hoppas att hon/han är bättre än den jag gått till förut, hon suger. Jag tror att jag behöver något sådant här. Det är ju inte direkt någon nyhet för mig att jag inte mår bra men när någon som man träffat i 3 minuter typ frågar om det är så, då får man lite perspektiv på det hela. Jag har tyckt att jag är ganska bra på att dölja det. Att jag fejkar bra. Det är och gör jag tydligen inte. Det är lite jobbigt. Men jag antar att det blir bra. Jag hoppas att det blir bra. Det måste det. Faktiskt.
Påminnelse till mig själv:
1. Gör medicindos-ökningsschema
2. Be mor och far hämta ut medicin.
3. Kom upp i morgon. Nu kom mister R så nu ska jag göra annat. Puz alla

Idag ser jag genom fingrarna på min egen idioti och bestämmer mig, nästan, för att sluta med mitt epileptika för det kostar bara pengar och är allmänt drygt. Näe jag skiter i det här nu. jag är trött på att inte kunna få fucking körtelfeber utan att bli prickig i ansiktet. Nu jävlar, nu räcker det!
Ska försöka börja packa ner böcker nu hade jag tänkt, känns så jobbigt bara att bestämma vilka jag behöver ha framme. Men vid närmare eftertanke behöver jag nog inga. Näe jag börjar nog med skivorna. ja det gör jag. Nu ska jag hämta kartonger. puss hej.

Jag har aldrig varit den som varit trevlig mot folk jag inte känner eller har någon anledning att vara trevlig mot. Jag är tvärtom väldigt dryg, i stort sett hela tiden faktiskt. Jag tycker att jag har rätt att vara det. Alla säger att livet blir vad man gör det till, det är inte sant, inte alls på något sätt. Därför tänker jag inte försöka eller låtsas vara glad, det är inte bra, alls, orka inte uttrycka.
Dagens sex and the city-repris var som att se ett klipp ur mitt eget liv. Ungefär. Tragiskt nog.
Nu ska jag dö i soffan ett tag. Hej då.

Jag har kommi på en sak som jag tycker om, eller tycker om är fel ord för det är ganska obehagligt men ändå väldigt fint. I alla fall, en sak jag tycker om är när man hålla hand med någon och knyter fingrarna med varandra och håller så hårt att man känner den andres puls, så där hårt att det nästan gör ont och man är tvungen att släppa för om man inte gör det känns det som om handen kommer explodera. Så man släpper. Det tycker jag är fint. Inte släppandet, det är jobbigt för jag tror alltid att jag inte kommer hålla den igen, att personens hand aldrig mer kommer nästan spränga min om man släpper taget.
Men oftast är det ju inte så, för en person som man har handförhållandet med, den är speciell, man behöver inte vara kär i personen det räcker med att den betyder mer än ens egen hand. Sådana människor hittar man inte alltför ofta.
Nu måste jag klä på mig. Hej då

Goddagens, jag är fedt med lat, orkar sååå inte skriva.
Just nu sitter jag och peppar mig själv för att festa idag, Mysan har kommit hem från Afrika och det är ju helt klart värt att fira. Ehehe!
Ah igår var jag på diverse olika förfester och fester, det var trevligt, konstig kväll men aa trevligt.

Det här är verkligen inte bra, vad har hänt med min evülness!? Jag är kall och hård och cool ju.
Fan jag om jag förnekar det tillräckligt hårt så försvinner det säkert. Då blir jag evül igen! Yes det låter bra!
Nu ska jag laga mat, puzhej

Long time no see kära blogg. Jag har inte orkat skriva på sista tiden, dels för att jag inte haft något att skriva, dels för att jag bara är L A T. Ja det har inte hänt någonting alls på sista tiden. Eller ja, jag och Andreas ska flytta isär, vi ska till stub på måndag är det tänkt tror jag. Det känns bra. Mycket bra. Äntligen kommer man slippa det där "Jaha... så ni bor fortfarande ihop...?", jag tror dessutom att jag dåkommer sluta vara "andreas flickvän", Andreas som i stort sett stuckit ifrån Karlstad behöver inte stå ut som "Josefins pojkvän" eftersom de han umgåsmed inte känner honom som det. Jag däremot är kvar i Karlstad och de flesta jag umgås med lärde känna mig som Andreas's flickvän och ser mig fortfarande som det. Jag tror attdet är lite därför jag revolterar genom att ragga random skabb på ankan. Jag är liksom trött på att vara någons ägodel. Så i alla fall, folk snart är jag inte hans ägodel längre, snart kan mina manliga vänner typ röra vid mig utan att ha någon illusion om att andreas ska komma farande med svärdet och döda dem! Känns skönt.
För övrigt har jag lyckats förstöra allas förhållande till Baram som svarttaxi-chaufför. Ända sedan den ödesdigra kvällen då vi var hemma hos honom har han freakat lite. Igår höjde han ribban för sin galenskap ytterligare ett snäpp då han ringde Jonas helt random. Jag tror inte att han gjort detta tidigare (varför skulle han!?) och stackars lilla oskyldiga jonas blev rädd för stora stygga Baram. Vi har ju redan konstaterat att mustaschen gör alla lite wild and crazy (jag syftar då på Jonas's moppemusche som jag hittills har fört ett heligt krig mot).
Så Baram, förlåt för att jag förstört din karriär som svarttaxi-chaufför´, men du får faktiskt skylla dig själv!
Så nu ska jag ta tag i mitt liv och duscha är det tänkt. Pusshej

God afton!
Idag mår jag bättre, ingen feber, hostan är dock kvar. Det gör inte så mycket, jag har bestämt att jag är frisk nu. Fuck sjukdom!
Äntligen lever min dator igen, den mår ganska bra. wie.
Nu ska jag njuta av gamla bilder som återfunnits och återvunnits. puss

Hejsan
Jag har inte skrivitpå ett tag, har inte känt mig motiverad faktiskt.
Det har inte direkt hänt så mycket, Tyskland var bra, blev inte så mycket supa på båten dock, det tog jag igen när jag kom. Då styrde jag 3-dagarsfylla. På lördagen sov jag hos Jonas, kände redan innan vi lagt oss att jag började få feber, så inte party. På natten mot måndag fick jag frossa och 40 grader feber. Har varit med om mer party saker men det går åt rätt håll nu tror jag.
Nu är jag hemma i Forshaga där det finns gratis mat och sådan lyx som frukost och massa fint.
Asch nu ska jag sova, puzhej

Yeay imorgon åker jag till Tyskland. Det blir jag, Hanna och billig alkohol(y)
Så plzplzplz messa inte mig måndag-onsdag, det blir så jävla dyrt och jobbigt liksom. Kommer ändå inte svara.
Åh jag borde packa. Hatar att packa. Vet aldrig vad jag ska ta med mig också känns det alltid som om jag packar fel grejer så står jag där och ba "varför packade jag inte DET!?". Aja det är ju bara tyskar och fulla kryssningsresenärer. Vem bryr sig egentligen!?
Ah fan nu ska jag ta tag i det här.
Ha det fint tills på onsdag då vi kanske hörs igen om jag inte trillar över bord! Babaii

Dagens i-landsproblem: Jag vet inte vad tusan jag ska ha på mig. Står mellan blommig klänning eller body+kjol. Typ samma stil på dem men klänningen är lite mer alldaglig.
Åh orka.
Borde äta något. babaaii

Inte du också Franco. Inte nu plz.
Klarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan digKlarar det inte utan dig

Jag har ju sagt att jag ska sluta berätta för bövelen, det räcker nu. Den klarar inte mer. Empatin räcker inte till. Jag vet ju det, varför fortsätter jag? Kanske för att den ber om det. Jag borde veta nu att den inte vill egentligen. Den säger vad den måste. Eller snarare vad den tror att den måste. Trött. Så trött. Har dock inte spytt eller svimmat. Positivt!

Okej näe inte den här gången heller. Jag hoppas på imorgon. Jag kämpar vidare.
Tro inte att jag inte försöker dr R. Det gör jag, jag förstör mina tänder för det här men det går inte. Det gör bara inte det. Men jag tänker inte ge upp. Herå

Idag har varit en riktig jävla skitdag faktiskt. Jag har ont och jag är less och jag får dåliga telefonsamtal. Rakt igenom dåligt. Det bästa har varit att halvligga i hannas soffa och se på tevi.

Jag har börjat göra det på morgonen nu också. Det har jag inte gjort förut. Inte utan anledning iaf. Det kan ju aldrig vara bra. I Om en pojke så innebär morgnarna att det är på väg att gå åt helvete. Hoppas inte det gör det irl också. Det är skrämmande.
NU ska jag värma mat och försöka få i mig något. Helst utan att spy. Håll tummarna people!

Var hos Hanna förut. Vi såg på corny film(10 orsaker att hata dig) och jag blev helt förvirrad. Det här är ju faktiskt skitjobbigt. Jag orkar inte vara förvirrad! Därför passar den här dikten från ovan nämnda film väldigt bra

I hate the way you talk to me, and the way you cut your hair.
I hate the way you drive my car.
I hate it when you stare.
Ihate your big dumb combat boots, and the way you read my mind.
I hate you so much it makes me sick; it even makes me rhyme.
I hate the way you're always right.
I hate it when you lie.
I hate it when you make me laugh, even worse when you make me cry.
I hate it when you're not around, and the fact that you didn't call.
But mostly I hate the way I don't hate you.
Not even close, not even a little bit, not even at all.

Ska sova nu, babaii

Orka att konsum på krp inte säljer osaltade, orostade cashewnötter. Jaja det får duga. Håll tummarna people

BTW vi är helt inne på Jan Johansson, jag vet inte mina ytterst få läsare minns den finfina serien hem till byn, den började sändas 1970-någonting och fortsatte in på 2000-någonting, det är i alla fall Jan Johansson som gjorde signaturmelodin till den serien. Hans övriga skapelser är även de helt underbara. Skivan Jazz på Svenska är ganska svår att få tag på men jag hittade den på olagligt vis. Nu ska jag hjälpa till maten är det tänkt. Rickard är inte så skill som han trodde. Puz

Tjo vi hade helt rätt angående wildchild. Det var verkligen en helt sjukt bra film!
Jag menar Julia Roberts niece är ju med i den, det kan ju inte bli dåligt för Julia Roberts var ju FAKTISKT med i Pretty woman!
Nu ska Rickard laga mat till mig. Vi är effektiva så jag ska pallra mig iväg till affären och handla lite stuff.
Puzhej

Vi rökte, det var mysigt. Rickard tog den här bilden. Den är konstig

Skulle ta ett kort på mig själv för jag kände mig så snygg.

Då kallade Rickard mig för poserhora och det blev så här





Sen gjorde jag ett nytt försök och fick då till den här poserbilden.
Eftersom vi rökt upp Rickards cigaretter och slängt paketet på balkongen så fick det bli stickisarna istället.

Rickard har laddat ner filmen wildchild. Vi ska se den typ nu. Våra förväntningar är, som ni säkert förstår, mycket höga. Vi ska helt enkelt knö ner oss i soffan och skeda. Inte lika fint som med Manda (Rickard blir nu mycket ledsen här brevid mig) men han är nog den näst bästa.

Pussnatti

Mina grannar har kalas. De har lyssnat på han den där Måns ni vet, han som var med i fame factory eller idol eller vad det nu var. Han som hittade med den där cara mia. Den låten har de haft på repeat sedan klockan 6. Vi Börjar störa oss på det nu. Javisst, vi brukar vara ganska duktiga på att styra repeat på våra kalas men vi har det inte i 2½ timma! Och det är inte Måns -vadhannuheter. Näe vi ligger i soffan och lyssnar på Tralala lilla molntuss och trivs. Han sjunger med i mitt öra, ni vet sådär nära så det blir varmt men inte obehagligt. Det är... fint. Han är fin. Finaste killen till och med. Han tar hand om mig. Han klappar på mig när jag har ont (det har jag ganska mycket idag men det går över). Åh det är fint. Varmt och skönt och fint, här under mitt täcke i min soffa. Det luktar han. Han skrattar åt det jag skriver också. Jag med. Ni får själva bestämma om ni vill tro att jag är seriös eller ej. Därom tvistar de lärda.
Nu ska jag fortsätta att trivas. För åh vad jag trivs.
Puss

Ok jag har inte direkt brytt mig innan, jag har bara skrattat gott och tyckt lite synd om dig men nu är jag fan trött på det här. Du får fan sluta göra dig själv till ett jävla offer, du skriver att du är medveten om din egen roll i det som hänt och yadayadayada men ändå får du det att låta som om allt är mitt fel. Var är logiken i det? Jag bara undrar liksom. Jag har flera gånger erkänt att jag kunde ha hanterat konflikten bättre men du hör ju inte. Du lyssnar inte. Det har nog alltid varit vårat problem. Jag har tidigare bara accepterat att det är så det är. Det är så du är. Men jag tröttnade. Jag orkade inte vara den som hela tiden var på din sida, även när du hade fel. Jag insåg att jag i hela mitt liv låtit folk trampa på mig. Nej. Stampa på mig. Jag har inte sagt emot. Jag har tagit all skit från folk i flera år men nu är det slut med det. Jag har riktiga vänner nu. Såna som man vill ha. Såna som ställer upp, som bryr sig. Som respekterar. Jag behöver inte ta skit från omogna, lågutbildade personer som inte kan stava till empati. Det är slut med det här nu. Det räcker.
Det var vad jag ville säga. Tack. Punkt

Förlåt farbror doktorn men jag vägrar bli handikappad. Jag struntar i sängordinationen och styr skola istället. Woho!
Pushej

Ok nu är klockan lite efter 5 och jag har inte uppfyllt mer än att klä på mig, gå till albinsson, sjukhuset och prata med rickard. Ok det var iofs 4 saker, 1 sak mer än jag hade som mål men det var inte direkt jobbiga saker. Eller jo sjukhuset var jobbigt. Blev helt slut av det. Jag ska dock försöka pallra mig ner till förrådet och hämta lilla råttburen, vet inte om jag orkar städa och plocka undan stora. Den är så sjukt tung och det vore bäst att kombinera att städa badrummet och att städa den eftersom det blir ganska grisigt när man gör det. Det är inte lätt när det är svårt liksom.
Nu har jag typ cp-hög feber. Kul!

God morgon.
Jag har kommit fram till att vad jag behöver är ett schema över vad som ska göras under dagen. Därför ska jag göra en provisorisk lista här också ikväll ska jag göra ett riktigt schema som ska sitta uppe hemma.
*Klä på mig
*Gå till Albinsson och bli reggad
*Handla mat och kanske panta
*Diska
*Sjukhuset*Prata med Rickard
*Försöka städa lite, plocka undan saker som inte behöver finnas framme. (Sådana som jag orkar bära)
*Städa råttburen, plocka fram den lilla råttburen.

Ok här har jag massa långt schema. Om jag bara kan stryka 2-3 saker på schemat är jag stolt över mig själv. Jag börjar lätt, mitt riktiga schema ska även ha tidsgräns.
Kläder nu då. Hej då

Love of mine someday you will die,

but I'll be close behind

I'll follow you into the dark

Hej folket
Sjukt opeppad dag faktiskt. Har mest legat och sett film med fina jana. Det var ju fint men man blir så seg. Men grejen är att jag verkligen inte orkar göra något mer än det. Min kropp är helt jävla död.
Imorgon ska jag till sjukhuset och få stuff. Det blir ju spännande. Sjukt spännande. Jag längtar verkligen. Som vanligt. Hej då ytterligare 200 kronor. Jag borde ju snart vara uppe i högkostnadsskyddet igen tycker jag. Hoppas verkligen det. Har fan inte råd med det här och jag tänker verkligen inte be mor och far om cash. No way josé. Jag har flyttat hemfrån, stor tjej. Mogen tjej. Vuxen tjej. Ja ni vet.
Åh gud jag måste lägga mig ner ett tag. Mirre ligger i soffan. Han är svagare än mig. Vi får se om han överlever natten. Pallar inte bli övergiven igen. Pallar inte mer död. Pallar faktiskt inte livet just nu. Min medicin har depression som biverkning. Tänk om jag är deprimerad, så ska jag få medicin för det men liksom nästan all sådan medicin kan framkalla epilepsi, vad gör man då? Ska jag ta YTTERLIGARE en medicin för epilepsin som anti-deppmedicinen framkallar som i sin tur är skapad av medicinen mot epilepsin. Hur tusan gör de då? Jag fattar inte. När jag nu dessutom får ännu en medicin, tänk om den också framkallar något sådant. Vad händer då?
Människokroppen är en fascinerande sak. Mycket fascinerande.
Herå

Jag är lite glad faktiskt, igår pratade jag med drR, han sa att det kanske fanns något som skulle hjälpa ett tag. Jag kanske kan börja leva lite igen.
Igår var jag dålig, jag och jana styrde, bröt vårt nykterhetslöfte. Det var väl ganska trevligt antar jag.
Ska snart till hanna och se på jane austen-stuff. gillar läget alltså. yeay!

Ska typ kila, babaii

Jag har typ tänkt länge på att jag ska försöka skriva något här, eller aa länge, jag skrev ju igår. Men ni fattar. Jag har verkligen inte haft något alls att skriva. Det har jag nog inte nu heller. Skulle kunna dra det gamla vanliga om att jag har ont, är less etc etc. Men det är jag trött på. Nog med det! Jag ska istället glädjas åt att jag fick godkänt på projektarbetet. Jag gillar som fan. MHM!
En annan rolig sak är att jag har mittbena: < inte med flit, den bara lägger sig så eftersom jag är lat och bara drar lite hårklet genom håret och hoppas på det bästa ungefär. Men öh orka bry. Är ganska ofräsch över lag ändå. Jag tänker mest "orka duscha, orka klä på mig, orka svara i telefon" etc etc etc
Näe nu ska jag typ sova eller någe. Puz

Hej god förmiddag
Igår bröt jag mot min läkares grundregel- jag åt flöt och framförallt SALT. Det känns idag. total smärta och en lust att stoppa fingrarna i halsen. Nej det blir till att ta tag i sitt liv nu, jag måste bli en bättre människa för det här går inte för sig. För guds skull!
Måste styra upp min redovisning av PA. Herå

God afton. Idag har jag och jana varit så jävla slöa, vi har inte orkat göra någonting överhuvudtaget. Har mest legat i sängen/soffan och velat dö.
I natt låg vi uppe till klockan 3 och pratade om livet, om hur lite vi värdesätter det. Det var ganska skönt att prata med någon som känner typ samma sak. Vi konstaterade att livet suger, sen låg vi och lyssnade och sjöng med i deprimerande musik. Det var fint på något sätt.
Igår hann jag även med att hosta och spy blod så jag åkte till akuten en sväng. Det var ju jävligt kul. Eller något.
Asch nu ska jag typ göra något vettigare.
Puws

Manda åkte hem idag. Inte så kul.

Jag har börjat tänka massa på döden. Typ hela tiden. Förut gick jag hem från stan, på vägen ligger det en gammal kyrkogård när jag gick förbi den kände jag ett starkt behov av att gå dit så det gjorde jag. Jag har alltid gillat kyrkogårdar tror jag. När jag gick på högstadiet brukade jag och min kompis Helena vandra omkring på Forshagas kyrkogård under rasterna och på håltimmar (kyrkogården ligger precis brevid skolan). Vi brukade gå omkring där och kolla på gravstenarna och planera hur våra stenar skulle se ut. Haha, jag tror att om allt vi ville ha på dem skulle vara med så skulle de behöva vara flera meter höga och breda men det spelade ingen roll då för om man hade en fin gravsten vore döden ganska fin. Jag har börjat känna ett behov av att göra det igen, att planera och göra det lättare och finare. Så om någon vill följa med och planera gravstenar och göra döden vacker är det bara att säga till.

Om jag skulle dö nu skulle jag inte ångra eller sakna någonting förutom en sak. En person. Det är hon som gör att jag orkar, att sms:a och maratonprata med henne gör dagarna mindre långa och för ett tag glömmer jag faktiskt att min mage håller på att explodera.
Puss baby
duärdetfinastejagvetnäralltannathärärfalsktochfel

Näe jag orkar faktiskt inte förminska bilden.

Så här glad är jag klockan 03.55 när jag ännu inte är klar med arbetet som ska vara inne om ungefär 5 timmar. Men jag ska klara det. Det gick sist.
Snart kommer Manda, imorgon ska vi sitta på min balkong och kedjeröka och gilla läget, det är synd om er som inte har en lika bästig och fin kompis

Jag pratade med min mamma förut. Jag var typ ledsen och grät, då sa hon att jag inte skulle vara det för jag var vacker ändå. Hade vem som helst annan sagt det hade jag blivit upprörd. Men när mamma sa det så var det sant liksom, det var fint och jag vet inte, jag trodde på det. Jag har länge vetat att jag klarat mig så här bra hittills på grund av att många tycker att jag är attraktiv. Jag kommer undan med saker som jag förmodligen inte hade gjort hade jag varit någon annan. Jag påstår inte att jag är skitsnygg eller vacker eller något, det låter jag er bestämma men faktum är att jag kommer undan med saker på jobb, i skolan, på krogen etc för att jag ser ut som jag gör. Inte för den jag är eller något. Ingen känner mig. Och jag hatar det. Men det är inte ok att hata det, jag ska bara gilla läget och vara tacksam. Tacksam för att någon underskattar min intelligens och vill ta på mig. Ja gud vad jag är tacksam för det. Älskar när random folk gör sånt. Verkligen.
Nej jag ska lyssna på min mamma nu och skita i allt annat. Jag ska vara glad för idag mådde min kropp ganska bra och imorgon kommer Amanda. Kan knappt bärga mig!
Puzhej

Idag har jag varit på sjukhuset 2 gånger. Den 2a gången var betydligt roligare än den 1a. Jag tog lite prover och så och de var nästan bra, helt fantastiskt underbart. Ni anar inte hur glad jag är.
Nu är Daniel här och tar hand om mig. Han har lagat mat, ganska i onödan för jag fick matersättning på sjukhuset men jag åt lite, för hans skull. Puss:*
Unga mödrar nu, puss alla

[att jag aldrig kan göra något rätt resulterar i att jag blir mer och mer övertygad om att jag för första gången i mitt liv valt rätt]

Idag var jag dum. Det var inte bra. Orka såra den man tycker om bäst. Asch frågan är hur jag ska lösa det här, ärlig eller förnekelse? Tufft val. Ärlighet varar ju längst sägs det. Åh orka det här alltså.
Så:
Förlåt lillen, det är fel av mig att vara så utan att förklara varför. Jag önskar att jag kunde spola tillbaks tiden och inte göra det. Åh vad jag önskar det. Men det går inte. inte alls. Jag kan bara hoppas att du förlåter mig. Du är bra på alla sätt.
Just nu känner jag mig oerhört usel. Jävla det här, det bara förstör. Så mycket.
Herå

Nuhar Jana åkt hem till Forshaga. Det är lite sad, det blir tomt liksom. Men asch hon kommer snart igen också kommer ju kvinnan i mitt liv, min baby, den enda jag älskar - Amanda Hjärtström. Åh vad F I N T det kommer blii! IHHH Love you mandi, forever!
Nu ska jag prata med min doktor, han är skum. Han gillar mig. Mycket. Gillart. Han ska få kolla på min fossing. Jag utnyttjar honom. Men det är ok ändå tycker jag.
Ska kila, babaii

Hej igen,
jag är så kass människa, som jag tidigare nämnt har jag epilepsi och har haft det sedan jag var 14 år gammal. Jag har väl aldrig direkt haft några problem med det, jag har iaf inte erkänt det. Jag minns inte hur livet var innan jag fick det, det var nog ingen större skillnad tror jag. Något som jag däremot finner lite jobbigt är medicinen. Det är nämligen som så att jag ska ta tabletter 2 gånger per dag, 200 mg på morgonen och 100 mg på kvällen. Som ni nog märkt är jag dessutom ganska förtjust i det här med att festa och detta har då lett till ett dilemma, jag får inte blanda min medicin med alkohol men jag inbillar mig själv att om jag tagit den några timmar innan jag styr så gör det inget (något som självklart är ren bullshit eftersom de aktiva ämnena i medicinen finns kvar i min kropp och ska så göra eftersom det är det som hindrar anfallen), men i alla fall dilemmat blir alltså, ska jag ta medicinen på kvällen överhuvudtaget eller ska jag inte göra det?
Jag har tyvärr satsat på det senare alternativet, alltså avmedicinerat mig själv, inte så mycket med flit det har bara blivit så. Jag har glömt den och jag har styrt och allt det där.
Alltså har jag minskat min medicindos med en tredjedel, det är dessutom viktigt för en epileptiker att ha en jämn medicinnivå i kroppen hela tiden men jag är usel på att ta min vid bestämd tid vilket leder till att jag är helt ojämn. Uselt. Jag är en dålig patient. Nu när jag även har mina tabletter för att jag ska kunna äta och sova blir det ännu värre att komma ihåg allt.
Summan av kardemumman är helt enkelt att jag egentligen borde ha någon som ser till att jag tar min medicin. Är det någon som är pepp på jobbet? Eftersom andreas aldrig är hemma kan jag erbjuda husrum, du får nog vara med och betala mat men det är inte så illa. Det är helt enkelt dags att jag sväljer min stolthet och accepterar att jag faktiskt inte klarar allt själv.
Gud vilket långt inlägg det blev, shit asså. Asch nu måste jag lägga mig ett tag, magen gör sjukt ont idag. Har inte haft så ont de senaste dagarna men nu, ajajajajaj.
Herå

Hejsan hoppsan
Jag har nyss styrt pizza för jag är så jävla lat att jag inte orkar styra mat. Det är så jävla konstigt, jämt när jag köper saker får jag saker gratis, typ på jouren och sånt. Nu när jag köpte pizza fick jag salladen gratis, fattar inte grejen. Tycker de att jag ser fattig ut eller är det ett dåligt sätt att styra på? Jag vet inte vilket svar jag föredrar faktiskt. Palla styrigt folk>.<
Jag vill se någon film men jag vete fan vad, pallar inget seriöst men andreas's utbud av icke-seriösa filmer är oerhört begränsat. haha: <
Asch nu ska jag fortsätta äta innan det blir iskallt. Puzhej

God dag!
Nyår igår då, det var en intressant kväll. Jag stukade min fot, dängde huvudet i en vägg och blev alldeles för full. Det var spännande. Jag hann även med att basta 2 gånger, duscha naken med typ 5 män, samtidigt, dessutom släta av en random naken brud i duschen, tillsammans med männen. Ja det var en fin avslutning på året. Jag avrundade kvällen i en trippelsked i en säng tillsammans med 2 random killar som jag inte minns hur dem ser ut. Men ah det var väl najs.
Ibland är jag väldigt, väldigt, väldigt billig.
Så idag då har jag inte gjort något alls. Legat i soffan och sett på 5ans vänner-maraton.Sjukt seg och bakis l0l.
Nu ska jag fortsätta se på cold case. haha herå